Folkmusik från Västmanland

Västmanland har en lång och rik tradition av folkmusik och arvet hålls fortfarande vid liv av nya generationer. Varje år hålls mängder av evenemang där spelmän och spelmanslag från landskapets alla hörn träffas för att spela tillsammans. En lång period under 1900-talet föll många gamla låtar i glömska till förmån för mer allsvensk musik från framförallt Dalarna och Hälsingland. Denna musik spreds via nothäften, radio och tv. Sedan 1970-talet har dock en grupp av eldsjälar jobbat hårt för att återupptäcka typiskt västmanländsk folkmusik. Tack vare detta kunde slängpolskan återigen bli populär i regionen.

Folkmusik i historien

Till skillnad från många andra landskap där folkmusik uppstått genomgick Västmanland en tidig industrialiseringsprocess, bort från det dittills rådande jordbrukssamhället. Den utvecklingen hade en tydlig effekt på folkmusicerandet då gamla bondebygder bröts upp och folk flyttade till bruksorter för att få arbete. På så sätt föll en levande musikkultur i glömska eller åtminstone i dvala. Västmanlänningarna påverkades istället av andra toner och började följa med i moderna trender. Som tur är finns det vissa beskrivningar kvar av hur det var dessförinnan.
Bevarade nothäften från tidigt 1800-tal visar att det som framförallt spelades i Västmanland på den tiden var polonäsen eller slängpolskan som den kom att heta i folkmun. Slängpolskan kännetecknas av hurtiga melodier i tretakt som passar särskilt bra att dansa till. Det var också syftet, efterfrågan var stor på musiker som kunde komma och ackompanjera dansaftnar på logen. Folkmusik får ibland ett smått mystiskt skimmer över sig men i grund och botten handlar det om underhållning och vad som en gång var populärt.
Folkmusik spelas oftast på fiol i Västmanland

Hur folkmusiken har överlevt

Många av den tidens folkmusikanter blev också lokalkändisar. Lika ofta för sina spelförmågor som för sina färgstarka personligheter. Många minns till exempel fortfarande Snickar-August och Bejby-Janne som komponerade och spelade musik på instrument de hade byggt själva. Att vi känner till dem är förstås mycket tack vare Ellen Lagergren, en änka som i mitten av 1900-talet gjorde en utförlig uppteckning av folkmusik från trakten. Hennes arbete ligger fortfarande till grund för mycket av det som spelas på de återkommande spelmansträffarna i Västmanland.
Genom Västmanlands spelmansförbund anordnas varje år ett flertal spelmansträffar. Där träffas musiker från hela landskapet och längre bort för att hålla traditionerna vid liv. Det mest uppskattade evenemanget är antagligen folkmusikfesten som anordnas varje år på Sätra Brunn i närheten av Sala. Under två dagar hålls kurser och visstugor, för att inte nämna de många konserter med lokala förmågor som ges. Dessutom har man här också möjligheten att erfara folkmusik så som den ska upplevas – genom att dansa till den.

Hela Västmanlands kulturarv

Än frodas alltså folkmusik i Västmanland, om kanske inte i lika hög grad som på andra håll i landet. Men med hjälp av lite detektivarbete och en stor portion skicklighet har traktens musiker kunnat återupptäcka de slängpolskor och andra melodier som var populära på tiden för bondesamhället. Det är ett arv som vårdas ömt men ändå livaktigt på spelmansträffar och festivaler. I Västmanland går det fortfarande att dansa sig yr till Snickar-Augusts visor, så som man gjorde för länge sedan.